Myrans myller...

Ny blogg!

2007-05-11T12:14:00.000+02:00

Myran blir krumilurmamman och bloggar återigen tillsammans med resten av familjen: HÄR.
Det blev där alltså ;-)

Välkomna
http://blogg.krumilur.com/

Här eller där?

2007-05-09T21:03:00.000+02:00

Är så sugen på att skriva mer igen... men ska jag skriva här eller där? Alltså där på krumilur.com. Tror jag skulle kunna fixa en bloggfunktion där istället.

Samtidigt är jag lite rädd att jag har kommit av mig i mitt skrivande. Kanske har jag inget alls att skriva om...? Undrar om någon vill läsa längre? Är det verkligen intressant att läsa om Henkes bananterapi med mig? Eller om våndorna över vad vi kallar de olika rummen vi har i vårt hus? Eller om bekymmer över vilken ordning man ska göra saker? Eller djuplodande funderingar om varthän mina glasögon kan ha tagit vägen?

Det kanske finns ett och annat jag faktiskt skulle behöva skriva av mig om :-)

Underligt

2007-05-09T13:50:00.000+02:00

Kicki har utmanat mig för jättelänge sedan... nu ska jag klämma ur mig sex egendomliga/underliga saker om mig själv.

1. Jag kliar mig i armhålorna innan jag går och lägger mig. Min älskling retar mig för han tycker jag ser ut som en apa.

2. Kan inte låta bli att sluta på samla på frimärken. Slutade egenligen 1983 men kan fortfarande inte slänga ett kuvert utan att ha rivit av frimärket och lagt det i en låda.

3. Har ett konstigt ljud för mig efter sista gången jag nyser. Attjo attjo iiiiiiiiiii.

4. Har inte speciellt känslig mage - skulle nog kunna tänka mig att svälja en daggmask - om jag fick 500 kronor...

5. Tycker det är roligt att föda barn. Tur är väl det - när jag är inne på fjärde :-)

6. Har aldrig solat solarium.

Som en bonuspunkt måste jag lägga till att nog är det lite underligt att jag har saknat att blogga nu när jag inte har gjort det på ett tag... Superkonstigt!

gaaaah

2007-03-05T10:07:00.000+01:00

Jag vill ju uppdatera min krumilursida med fina före- och efterbilder nu när vissa rum börjar bli beboliga i vårt myspyshus, men så har vi ju inget bredband hemma i nya mysiga radhuset. Och tråktelia säger att det kan ta mellan 1 och 3 månader innan vi kanske kan få det. Gah.

Suck. Så nu sitter jag vid datorn på jobbet och surar.
Dags att ringa bredbandsbolaget.

Vem ska jag skylla på?

2006-12-15T14:45:00.000+01:00

Det regnar mycket.
Snart är det jul.
Vi har köpt ett ett radhus. Titta här.

I alla fall så ligger inte bloggen på topp-prioriteringen just nu. Men här uppdaterar jag lite oftare.

Recept på en lugn eftermiddag:

2006-11-23T17:10:00.000+01:00

åk till ikea
lämna in de stora barnen i småland (lekhörnan)
låt det lilla barnet sova i vagnen
köp en kaffe latte
sitt stilla i en timme

Pilutta er, Shell!

2006-11-21T21:58:00.000+01:00

- Du måste faktiskt skicka in ett personbevis på att du har bytt efternamn.
- Men jag bytte ju efternamn i våras, och då var det ju inga problem att få ett nytt konotkort med det nya efternamnet. Ska jag skicka in papper på det nu? Bara för att ni har bytt system. Dessutom så är jag irriterad på att jag måste ansöka om autogiro igen, trots att jag redan har det hos er.
- Du kan ju läsa papprena vi skickar ut så ser du ju att...
- Ja, eller så kan jag ju byta och tanka på en annan bensinkedja!
- Jag ska skicka dig papper om hur du ansöker om autogiro.
- Mmm... Gör du det.

Och jag hann inte ens komma till att att det dessutom är asjobbigt att få ny kod till bensinkortet och att det absolut inte går att byta kod. För det var ingen idé, jag hade redan bestämt mig. Bort med Shell. Nu ska jag surfa och se om jag ska välja Preem eller Statoil istället. Kanske jag ska börja med att ringa deras kundservice och se hur trevliga de är.

Och så ska jag skriva ett mejl till Shell och tala om att jag byter för att de är astrista och att de kommer att förlora på det för jösses vad mycket vi tankar för. Så det så. Pilutta!

infall och inköp

2006-11-21T14:38:00.000+01:00

Dagens infall:
HerrH: Jag vet! Sen åker vi och köper ett par jeans till dig och en luvatröja till mig!
Myran: Å så dricker vi kaffe!
Båda: Ja! Båda nöjda efter att ha fått igenom sina väsentligheter.

Dagens inköp:
jeans 599,50 (myran)
jeans 459,50 (myran)
jeans 499,50 (herrh)
hood 399,95 (herrh)
t-shirt 99,95 (herrh)
playstationsspel 99:-
2 cd-skivor 248:- (myran)
kaffe & choklad 122 :-

Myran dricker gott kaffe, äter choklad, med nya snygga jeans på sig, lyssnar på Lisa Miskovsky och uppdaterar! (äntligen eller hur polly!?)
Och om hon tittar upp så kan hon vila ögonen på en snygg herrH i nya jeans och ny t-shirt.

Livet är härligt. Speciellt om kaffet och chokladen är god.

Dagens chokladinköp bestod i en kaka Amadei 70% à 79:-. Enligt expediten har den fått typ World Choclate Award first price. Och den var faktiskt himla jättegod. Man får akta sig bara så man inte fastnar för då duger ju inte chokladen på ICA för 14:90 längre och det vore ju ett problem...

Jordnära?

2006-11-04T08:12:00.000+01:00

I telefon häromdagen...
- Och så har lille Moroten fått en ögoninflammation.
- Nä, vad jobbigt. Du ska koka upp vatten med lite salt i, låta svallna och... äh det vet ju du, du har ju vart med förr, säger Myrans kompis Förstagångsmamman.
- Jaha då, skrockar Myran, det gjorde jag också med första barnet...
- Nu för tiden torkar du väl av barnen med disktrasan! replikerar Förstagångsmamman snabbt med ett skratt.

Så går det ett par dagar och Myran tänker på det där lilla samtalet och kommer plötsligt ihåg hur det var att prata med de där jag-har-faktiskt-barn-förut-mammorna när hon själv var förstagångsmamma. Som förstagångsmamma tyckte ju Myran att de var slarviga och hafsiga. Inte lugna, säkra och jordnära som Myran tror nu att hon uppfattas. Och som hon tycker nu att hon borde uppfattas.

Nä, inte torkar Myran Moroten med disktrasan. Men inte heller kokt avsvallnat saltvatten. Lite ljummet vatten ur kranen, precis som hon själv skulle ha använt. Är det slarvigt och hafsigt? funderar hon bekymrat, men sedan är det någon som ropar och vill ha läxhjälp och middagen ska lagas och bajsblöjan ska bytas och så måste hon fixa Ärtans vinteroverall. Inte har hon tid att koka vatten och låta det svallna.
- Jag är lugn, säker och jordnära, intalar hon sig själv.

Ändå

2006-11-01T17:05:00.000+01:00

Jag har ont i halsen.
Man kan spela alfapet på nätet.
Och förlora. Många gånger.
Det är tråkigt.
Det är tråkigare om man är sjuk.

Jag har lite feber.
Och ett huvud fullt av slem.
Och en man som gör världens godaste köttbullar.
Så jag har det bra.
Ändå.

Myran sverkar böter

2006-10-25T09:42:00.000+02:00

- Har du verkligen åkt buss?
Ooops. Nu känner sig Myran riktigt oförskämd och det är väl inte riktigt så man ska försöka prata sig ifrån en kontrollavgift på bussen. Men när kvinnan i telefonen föreslår att Myran ska sträcka sig in till chauffören genom framdörrarna, utan att släppa barnvagnen, be honom stämpla kortet, sedan be honom öppna bakdörrarna, gå bak och lyfta in barnvagnen i bussen så kan inte Myran hejda sig.
- Så här går det ju inte till. Bussarna kommer köra iväg om jag inte hoppar på direkt i bakdörrarna.
- Då får då be chauffören vänta att köra tills du har stämplat och satt dig med din bebis.
Den här gången besinnar Myran sig så hon säger inte vad hon tänker utan formulerar sig lite snyggare.
- Så går det inte riktigt till idag. Chaufförerna har bråttom, de kör så fort de kan oavsett om man inte satt fast vagnen, står i gången med bebisen eller försöker stämpla sitt kort.
Men kvinnan i telefonen ger sig inte.
- Du är inte betalningsbefriad bara för att du har barnvagn. Det är ditt ansvar att stämpla ditt kort!
- Ja, jag vet, säger Myran upprört, men det handlar om en säkerhetsrisk för mig och mitt barn om jag släpper barnvagnen eller om jag bär barnet i gången när bussen kör.

- Du är betalningsansvarig...

- Men... avbryter Myran.

- Låt mig tala färdigt, säger kvinnan uppfodrande och något irriterad. Du är betalningsansvarig men vi skulle kunna tänka oss att låta kontrollavgiften ligga vilande under preskribtionstiden...
- Öhhh?
- Det betyder att vi inte kommer driva in pengarna såvida du inte får en ny kontrollavgift, inom preskribtionstiden, det vill säga tre år. Accepterar du det?
Hmm... Myran är fortfarande upprörd och försöker tänka. Att slippa betala 800 kronorna eller inte? Men hon vill ju ha RÄTT! Fast hon vill ju inte betala... Gah. Nu slipper hon ju betala men bussbolaget får ju rätt och hon erkänner ju att hon har gjort FEL, fast hon inte tycker att hon har gjort det. Och bussbolaget blir bussiga (höhö). Fast det är de som har gjort FEL. Hu!
- Mmm... jag accepterar väl då...

2006-10-12T13:08:00.000+02:00

Att man aldrig lär sig att veckofärska barn är pyttesmå.

Myran om den 6 dagar gamla bebisen Sigge:
- Oj, vad han är liten! Gud, så söt! Så liten har ju aldrig mina barn varit.
Tänk så fel man kan ha. Alla mina barn har varit mindre än Sigge. Hilda var ett helt kilo lättare!

Hur kunde jag leva utan den här sidan?

Livet blev med ens mycket lättare när jag hittade sidan Birthday.se! Alla finns ju med, det känns riktigt spooky, men ack, så praktiskt! Idag fick jag ett mejl om att Caroline fyller år nästa vecka. Dags att rita ett grattiskort alltså!

Jag borde skriva en insändare

Ibland undrar jag verkligen vad som försigår i huvudet på män. Inte alla män. Utan jag-äger-hela-världen-männen. De som tycker att de har rätt till allt. Till exempel att ställa bilen på familjeparkeringen. Man hinner tänka en hel del elaka tankar när man ser mannen i sportbilen, helt utan synliga barn, snabbt svänga in på platsen, tydligt markerad familjeparkering, närmast kundvagnar och ingångar och släntra in och köpa en tidning samtidigt som man själv försöker köra kundvagn, bära bebis och returflaskor över parkeringen och hålla reda på två barn som promenerar mitt i gatan. Ännu mer hinner man tänka på vägen ut släpandes på fyra kassar bland annat innehållande blöjor, toapapper, hushållsost och fem liter mjölk när man ser samma sak fast en annan man och en annan flådig bil. En annan man som gör exakt samma sak. Jag förstår inte hur de tänker.

Det finns så mycket annat

Man kan rita roliga gubbar. Man kan diska. Man kan texta fina vigselprogram till herrP och frkS:s bröllop. Man kan gosa med Moroten. Man kan titta på dvd-boxen med Lost. Man kan plocka i ordning. Man kan dricka kaffe. Man kan krama herrH. Man kan prata i telefon. Man kan tvätta kläder. Man kan läsa andras bloggar. Man kan leka vharader med sina barn. Man kan bjuda någon på middag. Man kan rita en drake. Man kan baka. Man kan promenera. Man kan träffa roliga människor och fika. Man kan byta blöjor. Man kan färga håret.

Det finns så mycket annat. Därför blir det inte uppdaterat så ofta.

Hemma hos-lista hos Myran

2006-10-09T23:03:00.000+02:00

Jag har snott listan, jag med. Från typ alla andra...

Hemma hos mig: är det mysigt och ganska stökigt och ofta bulldoft.
Jag beskriver min stil som: Röd-rosa med mycket grejer.
Gäster brukar oftast säga: Men det känns ju inte SÅ trångt i alla fall... fast ni bor fem personer i en trea.
Jag samlar på: floror. Böcker med och om blommor alltså. Fast det var längesedan jag utökade min samling.
I mitt hem hittar du inte: Gardiner med volang. Eller andra saker med volang. Eller volanger överhuvudtaget.
Jag skulle gärna ha: Ett stort hus. Eller pengar till att köpa ett. Men plats för en diskmaskin vore också trevligt.
Gammalt eller nytt: Gammalt. Oftast lika bra som nytt - men billigare. Och snyggt.
Favoritsaken hemma är: Jag gillar vårt jättestora skrivbord.
Jag skulle gärna byta ut: Lampan i vardagsrummet. Den är en sån där jag-sätter-upp-den-här-så-länge-bara-så-att-vi-får-ljus-nu-i-början som har hängt kvar. I två och ett halvt år!

Och hur går det med listan då???

2006-09-30T22:29:00.000+02:00

rita av något varje dag
Ohh ja! Det har jag klarat bra. 24 teckningar på en månad är väl VG eller hur? Kolla på min flickr-sida.

baka eget bröd
Här måste jag ge mig själv ett MVG. Jag har bakat matbröd åtta gånger senaste månaden och vi har nästan inte köpt något bröd alls!

röra mig och gå ner ett par kilo i vikt
Ähh hmm... tralala. "Jag hörde inte frågan riktigt..." IG.

laga nyttig och ekonomisk mat
Jag är ganska nöjd ännu. G kan jag i alla fall få. Några goda rätter och ganska nyttigt och lite mer planerat än vanligt...

skriva brev
De två släktningar som jag hade i åtanken har fått varsitt brev och det var väl det jag hade tänkt. VG.

bocka av ett projekt i ~~veckan~~, hm, månaden.
Hmm. Jag jobbar fortfarande febrilt med goda-vännernas-bröllopspapper (inbjudan, placeringskort, programblad) och det är väl ett okej projekt. Fast jag hade tänkt mig ett hemma-projekt. VG i alla fall (för att jag får väldigt mycket komplimanger för korten :-)

uppdatera hemsida och blogg
Bra första halvan av månaden. Sämre sista halvan. G-. Men jag uppdaterar ju nu!

göra egna julklappar i god tid före jul
Tillåt mig småle. Haha. IG.

Jag är ganska nöjd med resultatet ändå. Och jag har pussat och gosat med min bebis massor. Och fikat och varit social i mängder... Jag antar att ni kommer att vänta med spänning på nästa månadsrapport.

smulor från mitt liv

2006-09-21T08:51:00.000+02:00

Ju mer man är hemma desto mer ~~smular~~ smutsar man ner. Desto mer måste man städa. Speciellt om man har småbarn. Och då har man inte tid att städa. En omöjlig ekvation.

Slog på tv:n igår kväll och råkade hamna i ett nördprogram. Intressant men nördigt. Fick lära mig att "smulor i tangentbordet är inget litet problem!" Lösningen finns här.

Testbakar bröd på eget recept. Är jag en baknörd? Degen har stått i kylskåpet över natten och ska bakas ut om en timme. Är det inte spännande, säg?
Förklarar hela bakprocessen för herrH. Avslutar med en fråga.
- Nu måste jag bara bestämma hur det ska bakas ut... limpor, bullar, kakor eller rutor? Vad tycker du?
- Öööhhh.
Det blir nog rutor. Gärna smulfria.

disk

2006-09-15T08:30:00.000+02:00

Måndag: Myran går upp, pussar hejdå till herrH, ammar och myser med lille Moroten. Fixar och ringer lite samtal. Duschar och klär på sig. Åker till stan och går på VickeVire (rim- och ramsor för barn under ett år och deras mammor... undrar vilka som har mest kul?). Lullar runt på stan och köper lite bra att ha grejer. Dricker en kopp kaffe. Kommer hem samtidigt som herrH.
Har inte hunnit diska.

Tisdag: Myran och ledige herrH äter frukost tillsammans. Myran och Moroten åker till stan för att hämta biljetter till nästa veckans VickeVire. Träffar väninna med tillhörande bebis. Fikar. Lullar runt. Ska vi inte äter lunch också?, undrar trevlig väninna. Myran lunchar och har trevligt. Kommer hem vid fyra.
Har inte hunnit diska.

Onsdag: Myran planerar att diska och baka. Hon ska bara rita lite först. Så ringer väninna och bjuder in på lunch. Myran hinner bara rita lite och åker sedan iväg. Kommer hem och hämtar de stora barnen. Åker till bvc. Handlar. Kommer hem samtidigt som herrH.
Har inte hunnit diska.

Torsdag: - Idag ska jag BARA vara hemma, mumlar Myran för sig själv. Hon ska diska och baka. Bara rita lite först. Så ringer höggravid väninna och vill ha promenadsällskap. Myran promenerar. Kommer hem och fixar lunch till sig själv. Hämtar de stora barnen och fixar mellanmål som de äter på en filt på gräsmattan. Sedan ska hon gå in och diska. Så kommer väninna med jämnårig bebis förbi och Myran säger: - Slå dig ner så slipper jag gå in och diska. Väninnan stannar länge och när klockan är halvfem går Myran in och inser att nu är det dags att diska. Dessutom har hon bjudit hem folk på kvällsmat med nybakt bröd. Så hon måste baka. Och laga mat. Samtidigt. När herrH kommer hem vid tjugo över fem är Myran helt slut. Hon har lagat mat. Brödet står och jäser. Och hon har diskat.

Fredag: Jag ska BARA vara hemma. Jag känner alldeles för många trevliga människar. Jag borde låta bli att svara i telefon. Nu ska jag rita. Och sedan ska jag diska, tänker Myran...

Att skriva om.

2006-09-07T11:32:00.000+02:00

Ibland tänker jag att vi har det för bra.

Innan vi var vi hade jag ju massor av uppslag jämt att skriva om. Om vad jag trodde att han tänkte. Och vad jag tänkte när han gjorde. Om vad vi gjorde och inte gjorde. Och om kärlek.

Sedan blev vi vi och det fanns massor att skriva om att bo ihop i början. Och om att förstå varandra. Om att förstå den andre. Om att jämka. Och om kärlek.

Så fanns det en sjö att ösa ur med uppslag om hur det var att bli föräldrar. Tillsammans. Om graviditetsgnäll och jämställdhet. Och om kärlek.

Nu har vi det för bra. Jag har bara kärlek att skriva om. Och jag kan tycka att det blir tråkigt i längden. Nej, inte ha... Men att skriva om.

statistik

2006-09-06T22:23:00.000+02:00

Läste i tidningen idag att svenskor köper i genomsnitt köper fyra par skor om året.
Tur att andra är duktigare än jag på att hålla uppe snittet eftersom jag hittills ligger på... 0 (noll).

bä bä

2006-09-02T00:23:00.000+02:00

- Jag pallar inte att diskbänken blir full med disk i kväll igen. Jag gör ju ingenting annat än att diska. Jag tror att jag har diskat i snitt 2,1 gånger per dag den här veckan. Varje morgon ammar jag, äter frukost och sedan diskar jag. Sedan så bakar jag och äter lunch och så ska barnen ha mellanmål. Disk disk disk. Jag blir tokig. Nu vill jag att diskbänken ska förbli ren ett par timmar. Vi m å s t e gå ut och äta.
HerrH som just kommit hem från jobbet ser förskräckt ut.
- Men jag kan diska... säger han försiktigt.
- NEJ! Jag vill inte att du ska diska. Jag vill att du ska umgås med mig och Moroten!
HerrH är en förståndig man och vet när man inte ska säga emot. (Dessutom så har han varit inne här och läst förra inlägget...).

Fredagkvällen blir perfekt. De sitter på uteserveringen på den mysiga turkiska restaurangen. Kyparen är galet rolig, Moroten uppför sig på bästa sätt och maten är underbar.
- Vi köper en bänkdiskmaskin, föreslår herrH medan han njuter av lammspettet och den örtstekta potatisen.
Myran äter fantastisk lammfärs med bulgur och protesterar.
- Jag vill inte ha någon diskmaskin. Vem ska plocka ur och i den? Dessutom blir det för trångt. Jag tycker att jag ska diska när jag är mammaledig. Det blev bara för mycket just idag. Fast det vore bra om du plockade undan den rena disken...
Så mumsar de i sig baklavan och herrH njuter av sitt turkiska kaffe medan Myran är lycklig över sin kaffe latte. Moroten ammar saligt och charmar kyparen med sina skinande leenden.

Sedan åker de hem och njuter av den rena diskbänken.

Oekonomi

2006-08-30T12:49:00.000+02:00

HerrH är grymt slarvig. Ekonomiskt sett alltså (kanske annars också?). Myran är inte ekonomisk. Tillsammans har de noll koll.

Visst låter det illa. Men det är det inte. Idag har Myran upptäckt att det bra. Mycket bra till och med. Efter en koll på ekonomin har hon hittat mer pengar på buffertkonton än hon någonsin haft förut.

Förmodligen går det hela till så här:
- Jag har ingen aning om hur mycket pengar jag har på mitt konto.
- Inte jag heller. Hu, tänk om vi inte har pengar till mat i slutet av månaden. Hjälp!
Och så slutar de handla eftersom de tror att de inte har några pengar. De borde ju inte ha det i alla fall så slarviga som de är!

Nu gäller det bara för Myran att glömma den här ekonomiska insikten så ekonomin kan fortsätta glida på i positiv riktning. Och absolut inte avslöja något för herrH!

Listan

2006-08-30T10:22:00.000+02:00

Förutom-att-ge-massor-av-kärlek-till-min-bebis-och-se-till-att-han-utvecklas-på-bästa-så-har-jag-som-intention-att-göra-följande-saker-under-min-mammaledighet-listan:

rita av något varje dag
Precis som jag säger till mina elever så blir man duktigare och allt blir roligare om man tränar. Igår ritade jag nya sovrumslampan.

baka eget bröd
För att det är gott och roligt och för att bröd är så himla dyrt i affären. Intentionen är att baka idag.

röra mig och gå ner ett par kilo i vikt
Om jag bara äter rätt så kan det ju inte vara så svårt att dra barnvagn en stund. Och jag har så lite pengar så så värst mycket fika kan det inte bli.

laga nyttig och ekonomisk mat
Vara välplanerad är a och o för ekonomi och hälsa. Hrm. Undrar var fröken präktigt kom ifrån?

skriva brev
Det finns ett par släktingar som inte riktigt hängt med in i vår elektroniska tidsepok, men ack så glada de skulle bli av ett brev som damp ner i brevlådan.

bocka av ett projekt i ~~veckan~~, hm, månaden.
Hemprojkten är av den där tunga sorten, typ, rensa bland dina tyger, gör iordningen i städskåpet (gah), skräpgarderoben (hu, nu ryser jag...).

uppdatera hemsida och blogg
Ett par gånger i veckan i alla fall, va? Bara jag inte blir sittandes vid datorn halva dagen...

göra egna julklappar i god tid före jul
Hahaha, ibland är jag så rolig att jag inte förstår mig själv. Men tydligen har jag den intentionen. Tillåt mig småle.

Just nu har jag bara fyra futtiga månader kvar av min mammaledighet. Ojojoj. Men mycket ska göras. Jag lovar att återkomma med månadsrapporter.

Akta dig för ponget

2006-08-29T08:03:00.000+02:00

Min mormor säger inte bordtennis och inte inte pingis heller. Hon säger pingpong. Hon är förlåten för hon är över 90 år. Även om jag tycker att ordet låter fånigt så tycker jag att det är tydligt ord. Man förstår vad det handlar om. Ping, bollen studsar på ditt racket och pong, bollen studsar på motståndarens racket. (Egentligsen studsar den ju på bordet minst en gång emellan också, undrar om det är ett ping- eller pongljud då? Eller ett annat ljud? Borde det i själva verket heta ping-plong-pong?) Om man bortser från den motoriska svårigheten och tidspressen så är det en ganska lätt sport. Man ska se till att bollen studsar tillbaka helt enkelt.

Tänk dig nu att bollen är osynlig och målet i den här pingpong-varianten är att du inte ska nudda bollen. Ping - motståndaren har bollen och studsar tillbaka den emot dig. Fast du hör den inte och du ser den inte. Du vet inte ens att den är på väg. Då är det svårt att gömma sig. PONG. Du är träffad. Inte ens det vet du. Inte förrän efter några dagar. Då märker du tydligt att du har blivit träffad. Men du har ingen aning om vem din motståndare är. Och det är inte säkert att det är bara du som blir träffad - hela din familj kan plötsligt ligga där utslagen.

Visst låter det som en otrevlig sport?! Det är det. Om bollen är bakterien streptokocker då blir ponget halsfluss. Vi bygger en tillfällig mur av penicillin, så når ingen boll oss på tio dagar, men sedan står vi där oskyddade igen och har ingen aning om vad som kommer emot oss.

Tre gånger har det studsat till i familjen på två månader och då kallas det pingpong-effekt. Synd på en så trevlig sport.

Pikant detalj: Februarilovet tillkom en gång för att försöka få slut på pågående streptokockutbrott som med pingpong-effekt förekom i skolorna. Allting har kanske en positiv sida, men den är bara himla svår att se när man ligger där med feber och svullen hals.

orkar knappt rita

2006-08-28T18:13:00.000+02:00

Just det.

2006-08-28T08:43:00.000+02:00

Gullig herrH på sängkanten: Jag älskar dig.
Febrig Myra: Jag vet det. Annars skulle du inte pussa mig när jag har den här grymma halsfluss-andedräkten.
Leende herrH: Just det. Vill du ha ett tuggummi?

Osäker väljare

2006-08-25T09:29:00.000+02:00

Val 1: Ska jag eller ska jag inte byta mobiltelefon?
Två möjligheter: ja eller nej.
Det tog ett par månader, men ibland kippar den gamla mobilen bildligt efter andan och jag tar det som ett tecken.
- Ja!

Val 2: Operatör...
Många möjligheter, kan inte alla. Telia, telenor, comviq... Inte så mycket fundering ändå, det måste bli den som funkar när vi är i stugan.
- Telia!

Val 3: Telefonmodell.
Inte en sån som jag haft som man skjuter fram. Den fastnar liksom grus i skenan (om man t ex varit i sandlådan) och då knastrar det. Men det är bra med en som skyddar tangenterna så jag kan ha den lös i väskan.
- En vikbar får det bli.

Val 4: Telefonmärke.
Jag har ju haft Nokia förr och det känns hemtrevligt och bra. Nu har jag haft en LG, men det vill jag inte satsa på den här gången. HerrH har en Samsung men verkar inte överdrivet nöjd... Och så finns det ju andra. Måste tänka länge...
- Okej en Nokia.

Val 5: Abonnemang.
Vad är smartast? Tänk tänk tänk. 59 öre öre till alla alltid, eller gratis inom Telia och 69 till andra eller den där som är billigare för de som ringer mest på helgerna. Hm, herrH säger ju att han ska byta till Telia...
- Telia Vänner blir det.

Puh. Nu har jag gjort så många val att jag måste vila och tänka. Minst en månad.

Val 5: Affären.
Göta Petter. Mobiltelefonsaffärer dyker upp som svampar ur jorden. Minst ett par-tre stycken i varje affärscentrum. Jag blir förskräckt och väljer det minst skrämmande.
- Telia.

Val 6: Telefonmodell.
Jag kastar mig in i en teliabutik, med fyra andra familjemedlemmar, varav tre är trötta och gnälliga och Einar sover. Tre vikbara nokia finns att välja på. Alla heter någon smart variant av fyra coola siffror 6103 typ.
- Jag väljer den snyggaste. Liten och svart.

- Gå ni i förväg så ska jag bara köpa en ny telefon, säger jag till resten av familjen. Förvissad om att jag har gjort mina val.

Val 7: - Hur mycket vill du betala nu?
Neeej. Inte ett val till, jag blir galen! Betala si och så mycket nu och ha en bindningstid på 12 månader eller betala så här mycket nu och betala i 18 månader. Tabeller och massor med siffror... Jag blundar och väljer:
- 119 kronor.

Äntligen. Nu ska jag väl få min mobil.

Val 8: Den finns i tre olika färger faluröd, babyblå eller svart?
Åhhh nej. Jag trodde den bara fanns i svart. Måste jag välja igen??? Men jag är ju en röd-rosa tjej. Den här röda är ju liksom inte min färg, den är ju mer brunröd. Babyblå? Och svart är ju kanske trist... eller är det sofistikerat? Men jag vet inte. Jag vill ju bara ha en ny telefon!
- Babyblå blir bra.

Sådärja. Klart. Mobillådan i påsen och så betala och så hem...

Val 9: Betalar du kontant eller med kort?
- KORT!

------------------------------------------------

Så pratar jag med min mor i telefonen.
- Jag har köpt en ny mobil, kvittrar hon.
- Jaså, vadå för en? grymtar jag.
- En liten! Med kamera! berättar hon glatt. På Statoil!

19 juni 1995

2006-08-24T09:22:00.000+02:00

Det jag tänker mest på just nu är INTERNET. Jag måste bara ha det. Jag har läst allt (njä, nu överdriver jag) som finns i ämnet och jag jobbar stenhårt på att övertyga R om att det är livsnödvändigt för mig. Det är faktiskt svårt att ha datorer som hobby, alla frågar jämt vad man får ut av det.. Vadå, det är ju skoj! Det finns många, många människor som gör av med pengar på sämre sätt. R till exempel han snusar (11 kr/dosa, 3 dosor/vecka = 1716 kr/år) redan där är vi uppe i avgiften för modemet sen tillkommer abonnemangsaviften på runt 1500 kr/år. Men hur mycket pengar lägger inte han ner på handbollen. Där går det åt mycket bensinpengar på allt skjutsande till och från matcher. Nu kanske jag har övertygat dig i alla fall om att det vore rättvist om jag fick skaffa mig internet. Eller hur? Nu ska jag bara övertyga R. Under tiden sitter jag hemma hos pappa och "surfar".

Hittade detta papper när vi rensade i källaren. Skrivet i juni för 11 år sedan. I augusti 1995 vet jag att jag var uppkopplad för första gången. Ett par månader senare hade jag hemsida. Ytterliggare några månader senare fick jag utmärkelsen Veckans hemsida hos @lgonet...

Fotnot: R är exMannen.

Första skoldagen

2006-08-21T21:31:00.000+02:00

- Vad tror du kommer hända första dagen i skolan då? undrar mamman. Inte för att hon undrar. Herregud, hon har ju gått i skolan själv i all sin dar. Och dessutom är hon ju lärare. Hon vet ju hur det går till.
- Tja, jag vet inte... svarar sonen där han ligger i sängen kvällen före första skoldagen.
Tur att mamman är lärare. Hon vet.
- Det blir nog upprop, förklarar hon. Du vet att fröken ropar alla namnen. Vad ska du säga när hon ropar ditt?
- Ja!?
Sonen ser ut som om han tycker att mamma frågar fåniga frågor. Mamman förstår honom. Klart att han fattar att han ska säga ja.

Gå upp nu. Klä på dig! Ät upp frukosten! Mamman springer runt som ett jehu och inser att hon har glömt att fixa ryggsäck till sonen. Borsta tänderna! På med ytterkläderna. Extrakläder, var det också ju. Ojoj, allt ska man tänka på. Du får låna den här ryggsäcken, så köper vi en ny till dig en annan dag.
Sonen ser inte ut som han bryr sig alls om vilken ryggsäck han har. Äpple eller päron till fruktstunden? Ta på dig skorna, nu måste vi gå annars kommer vi försent till första skoldagen. Har du kissat? Sommarboken, måste du ju ha med dig, du som har ritat så fint i den. Ojoj, mamma måste kissa också! Sa du att du ville ha ett päron? Nu måste vi gå! Glöm inte ryggsäcken.

- Gå långsamt, jag måste springa in igen och hämta kameran!
Så förevigar hon den korta promenaden fram till skolan och de kommer lite, lite försent, men det bekommer inte sonen alls. Han är lugn och glad och inte alls så uppstressad som sin mamma. När han sitter där i ringen med de andra barnen lägger han huvudet lite på sned och ler och vinkar försynt till sin mor.
Det här kommer ju bli jättebra! Åh, vad stor han är, min lille grabb, tänker hon och blir med ens lugn.

Ända tills hon hör fröken säga:
- Regnkläderna kan ni hänga på barnens platser i hallen.
Regnkläder! Herregud, hon har glömt regnkläder - första dagen i skolan! Dålig mamma, och hon ska vara lärare dessutom. Hon borde skämmas!
När barnen går ut på rast avslöjar hon sig för fröken. Hon hade hoppats på att få ett tryggt svar som att det ordnar sig alltid.
- Då får vi hoppas att det inte regnar... säger fröken hårt.
*gulp*

Regntunga skyar är vad mamman ser hela vägen hem. Hela dagen spanar hon ut igenom förnstret och funderar på om skolbarnen har rast nu eller om de är inne.
När hon hämtar sonen utanför skolan är han på strålande humör och alldeles torr.
- Nu går vi hem och letar efter dina regnkläder, säger mamman.

Det borde man vetat

2006-08-20T23:28:00.000+02:00

Tåg 487 X2000 från Göteborg mot Halmstad, Helsingborg och Malmö, med ordinarie avgångstid 09.55 blev i lördags 3 hela minuter försenat. Förseningen berodde på en moder med ett spädbarn, två barn i skolåldern och en barnvagn dessutom försökte få med sig ett soffbord, i vad hon tyckte storlek mindre.

Konduktören på det nämnda tåget tvingades å det bestämdaste upplysa kvinnan att det inte alls gick för sig att släpa med sig så mycket saker på tåget. Därefter meddelade han kvinnan att hon var tvungen att lämna soffbordet på perrongen. Den ömma modern försökte då, med spädbarnet i famnen och blanka ögon, se riktigt ömklig och förtvivlad ut, men den upprörde konduktören, som förmodligen missat sitt morgonkaffe, gick inte att beveka.
Så tåg 487 X2000 från Göteborg mot Halmstad, Helsingborg och Malmö, med ordinarie avgångstid 09.55 kom iväg klockan 09.58 och lämnade ett soffbord efter sig på perrongen.

Jag blir tokig på:

2006-08-17T11:16:00.000+02:00

1. Kuponger! Jag som var så glad när jag handlat upp alla mina rabatter på barn och babykläder. Nu dimper det in nya! Tio procent H&M. 30% på allt möjligt på Lindex. 100 kr rabatt om man handlar för 300 kr på PoP. Halva priset på ett babyplagg på KappAhl har jag ju kvar och nu har jag fått nya lappar på KappAhl - 30% på både det ena och det andra. Och nu hittade jag en lapp med 12% rabatt på PocketShop och så får jag en gratis glass på McDonalds! Hjälp!

2. Tid. Hur är det tänkt att man ska hinna med allting egentligen? Och jag jobbar ju inte ens... *puh*

3. Ordning... Ju fler personer på ju mindre yta kräver mer ordning för att få ordning. Var får man ordningen ifrån? Och saker och grejer, var kommer allt ifrån?

4. Saxar, limstift och tejp. Borta! Det finns ett svart hål i vår lägenhet som livnär sig på dessa föremål.

5. Att det luktar så illa i blöjhinken. Tips någon?

Annars är jag mycket nöjd och glad :)

Krig och fred

2006-08-15T08:16:00.000+02:00

- Tänk dig att vi står och lagar mat och att du kommer springande och sätter dig på den-bästa-platsen vid matbordet. Så säger jag till dig att det tar en stund till innnan maten är klar. Det är ingen idé att du sätter dig ännu. När jag senare ropar varsågod hinner din bror före dig till den-bästa-platsen. Jag satt där först, säger du. Din bror tittar oförstående på dig. Han satt ju där först. Förstår du? Det är därför de krigar, förklarar Myran.
- Hur ska man göra för att lösa det? undrar herrH. Kommer du på en bra lösning kan du nog få fredspriset!
Gurkan funderar en kort stund.
- De får sitta på den-bästa-platsen varannan gång, säger hon bestämt.
Myran och herrH funderar på hur man kan översätta det till krigspolitik. Hmm... Var ska de andra bo under tiden?
Gurkan kommer med en annan idé.
- Ingen av dem får sitta där. En vuxen får ta den platsen!
Återigen funderar Myran och herrH en stund. Mest på vilket land i världen som kan ta platsen som vuxen...

Marathon

2006-08-13T23:29:00.000+02:00

Mmm, bacon. Åh, små pizzabitar. Skaldjurspaj och en smarrig röra.
Amerikanska plättar! Och svenska också, hur ska jag få plats? Ska jag välja sylt eller lönnsirpa? Köttbullar och hamburgare, nä det väljer jag bort. Men vilket gott bröd... och alla pålägg. Vad ska man välja, rostbiff, färskostar och marmelader?
Jag undrar om jag får plats med några grönsaker på tallriken. Knappt. Nu är det fullt. Jag får gå en gång till sen. Där har de ju leverpastej. Och brieost. Kolla där, hon har en bagel på sin tallrik!
Jösses, där har de efterrätter också!
- Nu kan du gå och ta, pustar Myran till herrH när hon kommer tillbaka till bordet med sin tallrik tung av brunchbuffé, jag ska gå en gång till sen.
Så njuter de av brunchen och tittar på avspärrningar, poliser och folk som hejar. Då och då kommer någon lättklädd, svettig galning springande förbi i högt tempo och bryr sig inte alls om att uteserveringen har söndagsbrunch.
Moroten tittar på när Myran och herrH äter tills de nästan spricker och sen ser han hur Myran trycker i sig en portion vaniljpannacotta och lite kladdkaka från efterrättsbuffén. En bra stund sitter de kvar efteråt och jäser och dricker kaffe. Och skyller på att det regnar. Och att Moroten vill amma. Men egentligen orkar de inte resa sig.

På tisdag börjar herrH jobba och nästa vecka börjar de stora barnen skolan. Då! Ja, då ska Myran ta tag i det där med äta-bättre-mindre-fett-mera-fibrer. Då ska det bli nyttiga rutiner. Men idag var det ju fortfarande sommarlov!

På landet...

2006-08-12T09:56:00.000+02:00

De kör ut från staden. Bort från EM-festen, Göteborgskalaset och storstadskvällen. Färden börjar på stora motorvägen men slutar i mindre och slingrigare landsvägar.
- Är vi framme snart? Undras det från baksätet.
De tar fram kartboken och studerar vägen och de pittoreska ortsnamnen. De åker över ett par av åarna i ramsan och passerar en kronhjortsfarm.
- En timme ska det ta att köra, upplyser herrH.

Det stämmer bra. Efter en timme är Myran, Moroten, herrH, frkS och herrP framme hos vännen-som-flyttat-ut-på-landet.
- Men åh så fint du bor!
Sedan kommer stridande ström av utrop och haranger från två par som bor i lägenhet i storstan. Orden altan, klotgrill, äppelträd och hängmatta uttalas lite lätt avundsjukt.
- Grannhuset är till salu för 575 000, berättar värden i full fart med att servera kaffe under äppelträden.
Fyra huvuden svänger runt mot grannhuset. Stort vitt hus med altan, klotgrill, äppelträd och hängmatta och dubbelgarage är vad de ser.
- Har du varit inne där? undrar frkS försiktigt. Är det fint?
Myran tittar på herrH och ser hur det lyser trum-rum i ögonen på honom.
Vännen-som-flyttat-ut-på-landet berättar att han har en boendekostnad på fyratusen. Inklusive all drift och amortering. Vännerna från stan gapar.
- De andra grannarna där borta, fortsätter värden. Fyrahuvuden svänger åt andra hållet. De köpte sitt hus för en halv miljon och har renoverat det för lika mycket.
Storstadsparen suckar. Myran tänker på vännerna som häromdagen köpte hälften så stort radhus i förorten för fyra gånger mer pengar...

Hela kvällen njuter de av grillat på altanen i lugnet på landet. När Moroten har charmat klart alla vuxna och somnar för natten packar de in sig i bilen igen och Myran kör dem hem till storstan. Det tar lång tid. En timme i beckmörker, med mer eller mindre befogad rädsla för vakna älgar och boråsraggare.

Sedan ser de storstadens ljus och Lisebergstornets siluett. Nu är de trygga. De dyker ner i den nybyggda Götatunneln med blått ljussken som redan får dem att känna hemtrevnad.
- Vi ses imorgon på caféet vid hamninloppet, precis vid vattnet, bestämmer de innan de säger hejdå och går in i sina små, men dyra, lägenheter utan altan, klotgrill, äppelträd och hängmatta.

Friidrotts-EM

2006-08-10T17:08:00.000+02:00

Jag är inte så mycket för sport. Fast jag gillar att springa. Från a till b. På kortast möjliga tid. Jag har provat själv, både hemma och på tävling; Tjejruset, Adamilen, Ladylufsen och Tjejmilen. Det är kul och jag förstår grejen. Man tävlar liksom i att springa fortast. Precis som om man springer 100 meter. Det förstår jag också. Känns lite som om det vore nedärvt genom årtusenden. Mammuten har blivit galen, vi måste springa ifrån den så fort vi kan. Känns vettigt.

Jag förstår också att man tävlar i slägga, spjut, diskus och kula. Även om jag själv var urkass i kast med liten boll. Var egentligen inte bollen alldeles för tung för att vara liten? Jag kom i alla fall inte långt. Men jag förstår grejen. Jag kastar mitt spjut ända bort till flocken med renar därborta vid inlandsisens kant. Når jag ända fram och träffar en ren så kan jag föda min familj. Smart, klart man vill komma långt.

Längdhopp och tresteg är självklara grenar. Mitt läger med min hydda ligger därborta på andra sidan och jag måste hoppa över hela den breda älven för att komma hem. Är det fruset får jag kanske ta ett par, tre hopp på isflaken. Måste vara skönt när man kommer fram till sin lilla eldstad.

Även höjdhopp, stavhopp och häcklöpning är förståeligt. Man måste ju över hindren. Hungrig och frusen i mitt enkla höftskinn kommer jag fram till en stor trädstam. Jag har inte tid att ta mig runt för jag är jagad av en grizzlybjörn. Självklart. (Fast jag har lite funderingar hur det kändes att landa på rygg i ett stenröse...)

Det jag inte förstår är gång. Jag förstår det inte alls. Oj, där borta kommer en sabeltandad tiger som ser hungrig ut. Vi går härifrån så fort som möjligt. Du måste ha markkontakt hela tiden. Nej, nej, nej - du måste sträcka på det bakre benet från och med första markkontakt tills det är rakt under kroppen. Sorry, du är diskad. Den sabeltandade tigern får äta dig till lunch.

Finns grenen gång kan man lika gärna ha med grenen kasta-kort. Reglerna är lätta: Du måste ta i allt vad du kan. Den som kastar kortast vinner.
- Du åker ut för du tog inte i allt vad du kunde.
- Det gjorde jag visst det.
- Nej, nej, jag såg att du hade kunnat spänna din biceps lite mer. Diskad!

Nä, jag förstår inte alls mig på den där grenen. Gång alltså. Och så ser det så vansinnigt jobbigt ut också.

Tittade lite på gångtävlingarna idag ändå. Och konstaterade att det regnade där utanför Ullevi när det regnade här också. Men det är ju inte så konstigt eftersom det ligger på gångavstånd härifrån. Vi gick faktiskt in till stan häromveckan. Fast i ett lagom tempo, så ingen skulle kunna tro att vi hade en sabeltandad tiger i hälarna.

Nya tag

2006-08-10T14:21:00.000+02:00

Det är svårt att ta tag i det där äta-bättre-mindre-fett-mera-fibrer. Speciellt när det finns glass hemma. Man måste ju äta upp den. Och så händer det ju grejer på stan. Och det är ju nästan tradition att äta en langos på göteborgskalaset, det gör ju alla. Och alla nyttiga och bra recept innehåller ju en massa linser och bönor och annat konstigt. Hur kul är det egentligen?

Fast det räcker att ögonen glider förbi det där kortet på mig själv i bikini för att få tillräckligt med motivation. Åtminstone för stunden.

Nu blir det vårrullar stekta i olja till lunchen. De ligger ju i frysen och måste ju ätas upp. Men det blir mycket grönsaker till. Och det är ju bra.

Tänk på procenten!

2006-08-10T13:26:00.000+02:00

Till slut går det inte att stoppa. Plånboken är full av dem och Myran känner att hon måste bli av med dem. Egentligen är det kanske onödigt. Egentligen vill hon inte falla för trycket. Det är ju ett reklamtrick. Men man kan ju ändå inte låta bli. Man ~~tjänar~~ sparar ju.

Med plånboken full av rabattkuponger på barnkläder drar Myran till slut med sig herrH till det närbelägna köpcentrat. I bilen går hon igenom plånboken, 50% på H&M på ett babyplagg, halvapriset på en body på PoP, en lapp på 30% och en lapp på 25% på barnkläder på Lindex och en kupong med 25% på ett bebisplagg på KappAhl. Man måste ju faktiskt använda all den där rabatten innan man förlorar den, tänker den ekonomiska Myran. Dessutom är det ju slutrea med massa procent och halvaprisetrabatter och allt. Myran är taggad.

- Vad är tidsplanen? undrar den käre mannen skeptiskt innan de kliver ur bilen.
Myran försöker svara utan att herrH ska bli förfärad, men han ser ändå ut som han tror att de kommer bli kvar här hela kvällen. Med all rätt.

Shoppandet går fint. Mönstret blir som följer:
In i affär. HerrH upplyses vad som gäller för rabatt av bebisgrejer. Han går till babyavdelningen. Myran genomsöker rean för att hitta fynd till de stora barnen. De sammanstrålar och tittar igenom. Till kassan.

Efter 1 ½ timme ser herrH ut som han tycker att det är nog. Men Myran har ju kvar en lapp. Hon springer till kartan och letar. Var ligger KappAhl?
- Älskling, jag är ledsen att behöva meddela det här, ropar hon till herrH när hon kommer tillbaka. Det finns ingen KappAhl här. Vi får ta det en annan dag.
HerrH spelar bedrövad och Myran skrattar.

I bilen hem är Myran nöjd. Byxor, tröja, trosor och strumpor till Hilda. Byxor och tröja till Artur. Två bodysar, ett par byxor, en luvajacka och en snusnäsduk till Einar. Allt till det facila priset av 610 kronor. Kunde ha kostat bra mycket mer.

Tralalala, tänker Myran. Och herrH är fortfarande tillräckligt pigg för att ställa sig och grädda våfflor när de kommer hem.

Hur det går ihop med deras nya giv äta-bättre-mindre-fett-mera-fibrer är en helt annan historia.

Lenas uppdaterade

2006-08-10T01:27:00.000+02:00

Helt plötsligt tröttnade Myran på att vara anonym och ville vara Lena igen. Även på nätet. Så nu är jag väl en slags liten myrLena då.

Vi får väl se hur mycket tid det finns att uppdatera på under hösten. Det beror ju på hur den lille myrbebisen uppför sig. Och så beror det ju också på hur mycket hans mamma prioriterar bloggandet. Och hur ont den där armen gör.
[ den där armen = ond arm. Någon legitimerad person påstod häromdagen att det är en tennisarm. Jag har då aldrig sett någon tennis i närheten av den där armen och kommer hålla mig ifrån all sorts tennis, eftersom det förmodligen gör lika ont som det låter hemskt. ]

Välkommen hit i alla fall.

Bildbevis!

2006-07-16T22:00:00.000+02:00

Fler och fler upptäcker förlovningsringarna i takt med att vi själva blir mer och mer vana vid dem. Så här ser de ut i alla fall - i den hållbara metallen titan!

Tack för alla gratulationer!